kritikerkritik

Recensionen i sin helhet finner du här

Jag har just läst Dan's recension av Muse spelning på Hovet från i lördags och jag kan inte låta bli att le lite i mjug åt den recensionen, som i mitt tycke andas både oförstånd och en rejäl grabbnäve av okunskap.

Med ett uns av kontruktivt tyckande - låt mig få förklara och motivera mina tankar;
Likväl som jag förstår att det där med tyckande av vad som är bra eller dåligt är en synnerligen subjektivt vetenskap, så måste jag ändå påpeka att Dan missar ett par viktiga saker i sin recension. Dels det att Muse på ett oöverträffat vis lyckas leverera vad publiken vill ha, och det måste givetvis ses som något fundamentalt i koncertsammanhang?

Och dessutom så kan den som är minsta lilla insatt i musik och musikskapande även se och höra hur otroligt skickliga musiker dessa killar är: inte en enda gång fick publiken utstå att bandet spelade surt eller var på någotvis otighta. Ljudet var fantasiskt och lät som en tydlig viskning även när riffen och trummorna var minst sagt brottartunga och stenhårda. Det klara ljudet var för mig, som är gammal ljudtekniker och musiker, en av de stora behållningarna - musiken nådde verkligen fram på det vis som den skall på ett arenagigg av världsklass.

Att Dan sen i en mening säger att "kontakten med publiken och scennärvaron var lika med noll" och i meningen efter det påstå att där ändå fanns en entuseasm, men att den kunde liknas vid ett massmöte - talar ändå om att recencenten antingen var aningens bajsnödig och ville där ifrån fortast möjligt, eller så gillar han helt enkelt inte Muse.

Andra bakomliggande personliga problem med familjen, trasiga vinterdäck eller utebliven erektion skulle ju såklart även det kunna spela in. Och det vore alltför enkelt att dra paralleller mellan dinosaurier och utebliven erektion - för den mindre nogräknade, men att uttrycka det så vore att sjunka en smula lågt, så det undviker jag givetvis. Ofrånkomligen så sköt sig Dan ganska rejält i foten med just det tyckandet och allt för att genren inte verkar passa Dan i smaken på något som helst vis. Fel man på fel plats.

Det roligaste med att jag skriver detta inlägg, är att Muse aldrig tidigare varit mitt personliga favoritband. Jag kan faktiskt tycka en smula att de "inte landar", men måste verkligen all musik göra det? Oavsett, så är jag ändå en smula inponerade av dem som musiker, de har ett eget sound och framför sin musik på skiva på ett oklandeligt vis. Det var för mig oerhört upplyftande att upptäcka att de även levererade detta live. Speciellt i dessa tider då så mycket av musiken av idag justeras i studion och en hel del förinspelat matriel används av band vid livespelningar. Och detta borde gå att uppskatta oavsett om man nu gillar Muse sound och artisteri eller ej.

Vi kan utöver detta lägga till att jag inte alls var på humör att gå på Hovet i lördags, jag var bakis som en kungsörn och så trött att jag på förhand hellre hade legat hemma och kramat kudden. Ändå blev jag näst intill blåst av stolen på Hovet, så bra tyckte jag att det var.

Den som är någorlunda musikkunnig och var på koncerten i lördags borde ha vaknat till liv tämligen kvickt. Jag satt flera gånger under spelningen och letade fel - men jag kunde verkligen inte hitta några. Ljudet var superbt, framträdandet från bandmedlemmarna var klanderfria - skickliga musiker äro de tre (fyra). Ljusshowen var otroligt genomtänkt och hängde på bästa tänkbara vis ihop med musiken, man skulle kunna säga att ljud och ljus "lirade" mer än väl tillsammans. Atmosfären och inramningen var perfekt.

Det här var faktiskt den bästa koncertupplevelsen jag någonsin haft äran att ta del av, och då kan jag inte ens en bråkdel av Muse alla låtar (vilket givetvis annars alltid är en fördel om man vill få ut max av en spelning).  Jag har inte nött deras album ut och in, och jag kan heller inte se mig som något "riktigt" fan. Det går ändå inte att komma ifrån att de i lördags levererade - big time, för att uttrycka sig på klatschig utrikiska.

Nu har jag såklart inte den digra lista av spelningar nedanför bältet som Dan uppenbarligen har. Jag imponeras så klart av att Michael Bublé, BearQuartet, Melissa Horn och Bob Dyllan förärats med recensioner av Dan. Roligt för dem, han gillar ju onekligen det där (intet ont om dessa musiker).

Dock kan jag tycka att om det finns någon som helst rättvisa på jorden - om det skall till att skrivas något rättvist i en recension om Muse - så skickar man inte redaktionens gammelfarbror på en sådan spelning. Det är att göra sin yrkeskår orätt att låta farbrorn som förmodligen egentligen är vaktmästare på SvD, men som tack vare trogen tjänst - ändå får skriva några rader då och då. För så framstår det. Det här var som att skicka en färgblind att recensera en konstutställning på temat "grälla färger" - en smula dumt och missvisande för allmänheten. För att utrycka det milt.

Fast han kanske bara är ute efter att provocera denne Dan, vad vet jag? I mitt tycke kan spelningen summeras med ett enda ord: Perfektion.

Så Dan, vad var det egentligen som gick fel i ditt huvud? Skulle gärna vilja veta. Till dess: Åk hem och skäms - på momangen.


Cheers
.

E24 är en sån där nischad site som bevakar ekonominyheter, räntor, oljepriser, börser och allt sådant som berör oss i vår vardagliga ekonomi på ett eller annat sätt. Jag gillar normalt sett E24, tycker att den på ett ganska greppbart vis förklarar, för en lekman som mig, om hur världens alla ekonomiska händelser indirekt påverkar mig i min vardagliga situation. De är (peppar, peppar...) ganska befriade från kvällspressens hysteriska sensationsjournalistik med sin uppenbara baktanke om att klatchiga rubriker och vinklade artiklar säljer lösnummer. Föga tar de ansvar för den dekadens och faktiskt i viss mån moraliskt  förfall som de bidrar till.

Till saken...
I veckan fick vi veta att en manlig musiklärare fick sparken från sitt jobb. Med den enda motiveringen att han civilt är hårdrockare ( http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2749396.ab ).

För min generation (strax över trettio), ansågs det bland de vuxna såklart som något hemskt att vara hårdrockare. Att det skulle leda våra barn (läs vi/oss - du och jag) i fördärvet. Vilket givetvis bara är nonsens. Någonting kan inte tyckas vara lättare att motbevisa då i stortsett var och varannan av medelålder idag på ett eller annat vis konsumerat hårdrock och på många sätt säkert gör det än idag. Utan att vi för den sakens skull offrar getter, kastar tuppar om kring oss eller äter barn för att tillgodose någon lägre makts yttersta önskningar. För den som gillar det: bra musik - no fuzz.

Well, det tycks som att den synen inte helt lyckats bli utrotad ändå - med tanke på hur den stackars killen blev behandlad av sin arbetsgivare. Skandalöst och ytterst trångsynt givetvis.

Så kopplingen till E24:
Idag kunde man hitta en sk "poll" på E24's startsida ( http://www.e24.se/ ) som ställde frågan om man kunde tänka sig att sitt eget barn skulle kunna få bli undervisade av någon som lyssnar på hårdrock. Bilden som visades i sammanhanget var en bild på Gene Simmons (bassist och en av frontfigurerna i Kiss för den som inte redan visste) - i fullt sminkad konsert-utstyrsel.

Givetvis så har det inte det minsta med saken att göra, den typiske hårdrockaren går såklart normalt inte omkring med makup i fejset hela dagarna så att han eller hon ser ut som en nyutskiten fladdermus i anletet. Men med en sådan vinkel blir det givetvis sådär lagom kul för den oinsatte att påstå att den vill ha någon "sådan" som lärare i någon som helst skola. Även om det nu inte för den sakens skull egentligen behöver betyda att undervisningen i sig skulle bli sämre på något vis. Det kan ju inte föräldern veta, men chansar så klart inte...

Kika på de bifogade bilderna och säg att den första inte är missvisande, begrunna sen att journalisterna VET att den stora massan inte tänker efter själva utan går för det enkla svaret. Bevisligen är det så, om du kikar på det resultat som kom ut av "pollen" (77% nej i skrivande stund).  Tids nog blir det som skrivs till en sanning - betänkt det du "journalist" som lägger dina ord i munnen på andra...

 


Och jag kan såklart inte låta bli att undra:
Hur känner sig de RIKTIGA journalister som sitter där på redaktioner över hela landet och levererar RIKTIGA, samhällsnyttiga nyheter dag ut och dag in. Vecka efter vecka. Och till sist ändå får se sina egna hårt efterforskade och omsorgsfullt nedskrivna alster hamna i skymundan för Bigbrother Lindas tuttar som exploderat för femtioelfte gången, att hon och Fadde äntligen tagit sitt förnuft till fånga och verkligen gjort slut. Eller att någon annan halvmesyr som typ Alex Schulman får utrymme och än mer uppmärkamhet på grund av att han levererar sin försåtsförpackade parfymerade skit till allmänheten? Hur känner sig de egentligen? Seriöst? Hur kul kan det vara?

Hur man än vrider och vänder på det så är det ju fan bara skräp som kommer ur de sex-schock-döds-knark-rubriker som kvällspressen så pricksäkert levererar till oss intet ont anande i allmänheten. Sen spelar det ingen roll att kvällspressen samtidigt försöker verka seriös genom att litet då och då dra upp en rubrik om någon katastrof ute i världen. Det görs såklart enbart så länge inte Bigrbrother Linda säljer mer lösnummer än en miljon döda Asiater. Money talks.

Nästa revolution borde rimligtvis bli bland de seriösa journalisterna som vägrar göra skit. By the words of Dregen (svensk gitarrhjälte - tillika hårdrockare): "Man kan inte polera en bajskorv..."

E24 - betyg:
Jag ger tre av fem möjliga - skitfula, skabbiga och av SteveO utförda pentagram-tatueringar i pannan. På hela E24. Det hade kunnat bli mer, men eftersom fadäsen i jämförelse med vad de stora kvällstidningarena dagligen vräker ur sig är ganska liten, så är jag för dagen ganska snäll. Men håll er i skinnet och gör det ni ger skenet av att vilja göra: leverera sakliga oberoende nyheter om ekonomi. Vem vet - annars kanske ni blir påtvingade att jobba med Alex Schulman en vacker dag. Kvällspressen lär jag nog få anledning att återkomma ändå till misstänker jag...